8. Eftersom det inre av Ordet är andligt och himmelskt, så är det skrivet med rena motsvarigheter, och det som är skrivet uteslutande med motsvarigheter får då i sin yttersta form eller mening en sådan stil som profeterna och evangelisterna använde. Den stilen är sådan att den inom sig gömmer Gudomlig vishet och allt som hör till änglarnas vishet, även om stilen alltså verkar alldaglig.

99. Genom att Herren också blev Ordet i de yttersta, så förändrades kyrkans tillstånd fullständigt. Alla kyrkor som fanns före hans ankomst var förebildande kyrkor, där människan inte kunde se det Gudomligt sanna annat än i skugga. Men efter Herrens ankomst till världen däremot grundades en kyrka av honom, där det Gudomligt sanna ses i ljus. Skillnaden dem emellan är som skillnaden mellan afton och morgon. Kyrkans tillstånd före hans ankomst kallas för afton, och tillståndet efter hans ankomst kallas morgon. Visserligen var Herren före sin ankomst till världen närvarande hos kyrkans människor, men då var det genom himlens förmedling, men efter sin ankomst till världen är han närvarande hos kyrkans människor utan förmedling. Orsaken är att han nu har iklätt sig det Gudomligt naturliga, och det är genom detta som han är närvarande hos människorna. Herrens förhärligande är förhärligandet av hans Mänskliga som han antog i världen, och Herrens förhärligade Mänskliga är det Gudomligt naturliga.