Од делата на Сведенборг

 

Läran om den heliga skriften #61

Проучи го овој пасус

  
/ 118  
  

61. Jag fick tillåtelse att tala med många efter döden som trodde att de skulle komma att lysa som stjärnor i himlen, eftersom de - som de sa - hade hållit Ordet för heligt, hade läst det många gånger och hade samlat många saker från det, varigenom de bekräftade dogmerna i sin tro. Fördenskull hyllades de i världen som lärda, vilket fick dem att tro att de skulle komma att bli Mikael- och Rafaelänglar.

[2] Men det var flera av dem som blev undersökta angående vilken sorts kärlek de hade haft som utgångspunkt för att studera Ordet. Då upptäcktes det att några drevs av kärleken till sig själv för att framstå som stora i världen och vördas som de främsta inom församlingen. Andra däremot drevs av kärleken till världen för att vinna rikedom. När undersökningen av dem gjordes om vad de kunde från Ordet, upptäcktes det att de inte kände till en enda äkta sanning därifrån utan bara sådana som kallas förfalskade sanningar men som i sig är rena falskheter. De fick då veta, att det var på det sättet för dem, eftersom de hade haft sig själva och världen som ändamål, eller vilket är detsamma, kärleken till dessa saker, och inte Herren och himlen. Det är nämligen så, att när den som läser Ordet har det själviska och världsliga som ändamål, så fastnar deras tänkande i det som hör till dem själva och till världen. Då tänker de konstant utifrån sitt egenjag, som befinner sig i mörker med avseende på allt som har med himlen att göra. I ett sådant tillstånd kan människan inte föras ut ur sitt egenjag och så lyftas upp i himlens ljus, och därmed kan hon inte ta emot någon inströmning från Herren genom himlen.

[3] Jag såg också hur de togs emot i himlen, men när de undersöktes där och det visade sig att de var utan sanningar, så kastades de ned. Men de förblev ändå i sin högmodiga känsla att de hade förtjänat himlen. Det är på ett helt annat sätt med dem som hade studerat Ordet utifrån böjelsen att lära känna sanningen därför att den är sanning och för att den tjänar det som är till nytta i livet, och detta inte bara för dem själva utan också för sin nästa. Jag såg dem lyftas upp i himlen och därmed upp i det ljus där det Gudomligt sanna bor, och samtidigt upphöjdes de då till änglavisheten och till dess fröjd som är det eviga livet.

  
/ 118  
  

Од делата на Сведенборг

 

Läran om den heliga skriften #98

Проучи го овој пасус

  
/ 118  
  

98. HERREN KOM TILL JORDEN FÖR ATT UPPFYLLA ALLTING SOM FINNS I ORDET, OCH FÖR ATT SÅ BLI DET GUDOMLIGT SANNA, ELLER ORDET, OCKSÅ I DET YTTERSTA

Att Herren kom till världen för att han skulle uppfylla allting som finns i Ordet finns förklarat i Läran om Herren 8-11. Att han därigenom blev det Gudomligt sanna, eller Ordet, också i det yttersta är det som förstås med dessa ord från Johannes:

Ordet blev kött och bodde ibland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den av Fadern enfödde har, full av nåd och sanning. Johan 1:14

Att bli kött betyder att bli Ordet i det yttersta. Hur han var som Ordet i det yttersta visade han för lärjungarna, när hans utseende förvandlades enligt det som sägs i Matteus 17:2 f; Markus 9:2 f; Lukas 9:28 f. Och där sägs att Moses och Elias syntes i härlighet. Med Moses och Elias ska vi förstå Ordet, vilket kan ses ovan i #48. Herren som Ordet i det yttersta beskrivs också av Johannes i Uppenbarelseboken 1:13-16, där alla beskrivningarna av honom betecknar det yttersta av den Gudomliga sanningen eller det yttersta av Ordet. Herren var förvisso Ordet redan innan, men bara i det första, för det heter att:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Gud var Ordet. Det var i begynnelsen hos Gud. Joh. 1:1-3

Men när Ordet blev kött, blev Herren Ordet också i det yttersta. Det förklarar varför han kallas den förste och den siste. Uppenbarelseboken 1:8, 11, 17; 2:8; 21:6; 22:12, 13

  
/ 118