117. Att det i äldsta tider har funnits religion, och att jordens invånare överallt hade kunskap om Gud och lite om livet efter döden, berodde inte på dem själva och deras eget snille, utan det kom från det forngamla Ordet, som ovan nämnts i #101-103, och därefter från det israelitiska Ordet. Det var från dessa källor som religioner uppstod i de indiska områdena och deras öar, ¹ och genom Egypten och Etiopien kom till Afrikas kungadömen, och från kustområdena i Asien ² till Grekland och därifrån till Italien. Men eftersom Ordet inte kunde skrivas ihop på något annat sätt än med förebildningar, det vill säga sådana föremål på jorden som motsvarar den himmelska verkligheten och därmed betecknar dessa saker, så vändes religionen hos flera folk till avgudadyrkan, och i Grekland till fabler. Gudomliga attribut och egenskaper gjordes till lika många gudar, och över dem satte de en högste gud som de från [namnet] Jehovah kallade Jupiter. Det är känt att de hade kunskap om paradiset, om syndafloden, helig eld, de fyra tidsåldrarna, från den första som var guldåldern till den sista som var järnåldern, vilket i Ordet betecknar kyrkans fyra tillstånd, som i Daniel 2:31-35. Vi känner också till att muhammedanernas religion, som kom senare och som hos flera folk förstörde deras tidigare religion, togs från Ordet i båda testamentena.

Фусноти:

105. Men nu ska jag berätta om hur Herrens och himlens närvaro och förbindelse i alla dessa länder upprättas med hjälp av Ordet. I Herrens åsyn framstår himlen i sin helhet som en enda människa, och det är samma sak med kyrkan. Att himlen respektive kyrkan faktiskt framstår som en människa kan man se i verket Himmel och helvete 59-86. Den kyrka, där Ordet blir läst och Herren på så sätt är känd, fungerar i den människan som hjärtat och lungorna - det himmelska riket som hjärtat och det andliga riket som lungorna.

[2] Alla övriga lemmar och inälvor i den fysiska kroppen äger bestånd och får liv från dessa livets två källor. Det är på samma sätt med Herrens och himlens förbindelse med kyrkan genom Ordet, ty den förbindelsen skänker bestånd och liv åt alla de i världens länder, som har en religion och dyrkar en Gud och lever väl. Detta gör att de tillhör människan men ingår i lemmarna och inälvorna, som ligger utanför bröstkorgen där hjärtat och lungorna finns. För Ordet som finns hos kyrkan - även om den består av förhållandevis få individer - medför liv från Herren genom himlen åt de övriga, på samma sätt som hela kroppen med sina lemmar och inälvor får liv från hjärtat och lungorna. Sambandet fungerar på ett likartat sätt. Det är också därför som det är de kristna, där Ordet läses, som utgör bröstet i denna människa. ¹ De befinner sig också i mitten av alla, och runt omkring dem finns de som hör till Katolska kyrkan, och runt omkring dem finns de muhammedaner som erkänner Herren som den störste profeten och Guds son. Efter dem kommer afrikanerna, och den yttersta kretsen består av nationer och folk i Asien och Indien. Om hur dessa inordnades sägs något i det lilla verket Yttersta domen#48. Alla de som är i den människan vänder också blicken mot mitten, där de kristna finns.

Фусноти: