93. Jag har talat med några i den andliga världen, som levde för flera hundra år sedan och som bekräftade sig i sin religions falska tänkesätt, och jag blev övertygad om, att de fortfarande ståndaktigt höll fast vid dem. Jag har också talat med några där som kom från samma religion och tänkte som de andra men som inte hade bekräftat det falska hos sig själva, och jag fick veta, att efter att de hade fått undervisning av änglarna, så förkastade de falskheterna och tog till sig sanningarna. De sistnämnda blev frälsta men inte de förstnämnda. Efter döden undervisas varje människa av änglarna, och de som tas emot i himlen är de som ser sanningarna, och från dessa också inser vad som är falskt. Det är nämligen tillåtet för var och en att efter döden andligen se sanningarna. De som inte har bekräftat sig i falskheter ser sanningarna, men de som har bekräftat dem vill inte se sanningarna, och om de ser dem, vänder de sig bort från dem och antingen skrattar åt dem eller gör dem till falskheter.

4. För att nu människan inte ska vara i tvivel om att Ordet är sådant, har den inre meningen av Ordet uppenbarats för mig av Herren. Den inre meningen är till sitt väsen andligt, och den meningen innebor i den yttre meningen som är den naturliga på samma sätt som själen har sin boning i kroppen. Denna mening är anden som gör bokstaven levande, och därför kan den meningen vittna om Ordets gudomliga status och om dess helighet, och på så sätt övertyga också den naturliga människan, om hon vill bli övertygad.