1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

61. Jag fick tillåtelse att tala med många efter döden som trodde att de skulle komma att lysa som stjärnor i himlen, eftersom de - som de sa - hade hållit Ordet för heligt, hade läst det många gånger och hade samlat många saker från det, varigenom de bekräftade dogmerna i sin tro. Fördenskull hyllades de i världen som lärda, vilket fick dem att tro att de skulle komma att bli Mikael- och Rafaelänglar.

[2] Men det var flera av dem som blev undersökta angående vilken sorts kärlek de hade haft som utgångspunkt för att studera Ordet. Då upptäcktes det att några drevs av kärleken till sig själv för att framstå som stora i världen och vördas som de främsta inom församlingen. Andra däremot drevs av kärleken till världen för att vinna rikedom. När undersökningen av dem gjordes om vad de kunde från Ordet, upptäcktes det att de inte kände till en enda äkta sanning därifrån utan bara sådana som kallas förfalskade sanningar men som i sig är rena falskheter. De fick då veta, att det var på det sättet för dem, eftersom de hade haft sig själva och världen som ändamål, eller vilket är detsamma, kärleken till dessa saker, och inte Herren och himlen. Det är nämligen så, att när den som läser Ordet har det själviska och världsliga som ändamål, så fastnar deras tänkande i det som hör till dem själva och till världen. Då tänker de konstant utifrån sitt egenjag, som befinner sig i mörker med avseende på allt som har med himlen att göra. I ett sådant tillstånd kan människan inte föras ut ur sitt egenjag och så lyftas upp i himlens ljus, och därmed kan hon inte ta emot någon inströmning från Herren genom himlen.

[3] Jag såg också hur de togs emot i himlen, men när de undersöktes där och det visade sig att de var utan sanningar, så kastades de ned. Men de förblev ändå i sin högmodiga känsla att de hade förtjänat himlen. Det är på ett helt annat sätt med dem som hade studerat Ordet utifrån böjelsen att lära känna sanningen därför att den är sanning och för att den tjänar det som är till nytta i livet, och detta inte bara för dem själva utan också för sin nästa. Jag såg dem lyftas upp i himlen och därmed upp i det ljus där det Gudomligt sanna bor, och samtidigt upphöjdes de då till änglavisheten och till dess fröjd som är det eviga livet.

80. I ALLA ENSKILDA DELAR AV ORDET FINNS ÄKTENSKAPET MELLAN HERREN OCH KYRKAN, OCH DÄRAV ÄKTENSKAPET MELLAN DET GODA OCH DET SANNA

Hittills har man inte sett att det i alla enskilda delar av Ordet finns ett äktenskap mellan Herren och kyrkan, och därav ett äktenskap mellan det goda och det sanna. Vi skulle inte heller ha kunnat se det, eftersom Ordets andliga mening inte hade synliggjorts, och utan den skulle det inte gå att se detta äktenskap. Det finns nämligen två inre meningar som ligger dolda i Ordet bokstavsmening, den andliga och den himmelska. De saker som finns i Ordet handlar i den andliga meningen främst om sådana saker som har med kyrkan att göra, och i den himmelska meningen främst om det som har med Herren att göra, och vidare så har det som finns i den andliga meningen med det Gudomligt sanna att göra, och i den himmelska meningen med det Gudomligt goda. Det är detta som gör att det i Ordets bokstavsmening finns ett sådant äktenskap. Men detta visar sig bara för den som från den andliga och himmelska meningen i Ordet känner till vad orden och namnen förebildar. Det är nämligen så, att somliga ord och namn syftar på det goda och andra på det sanna, och en del omfattar bådadera. Det betyder att utan denna insikt är det inte möjligt att se detta äktenskap i Ordets alla enskilda delar. Det är orsaken till att denna hemlighet inte tidigare har blivit avslöjad.